Aktuellt





		Margareta Petré Vitt ljus, Kramfors konsthall, till 10 april Vitt i vitt som inredningsfavoritfärg bland trendsättarna skojas det friskt om i Fredrik Lindströms och Henrik Schyffers krogshow, som nyligen var på turné i Västernorrland. Den vita färgen som nytvättade lakan på ett streck en solig sommardag eller första snön som faller i stora, ljudlösa tussar. Båda bilderna ger en känsla av högstämd renhet. Även på Kramfors konsthall möts man just nu av denna bländande vita högstämdhet. Det är Margareta Petrés utställning Vitt ljus som visas. De stora (ca 2 x1,5 m) dukarna täcker nästan hela väggarna och de ger alla samma starka ljusterapiflöde, vilket lätt livar upp en vintertrött galleribesökare. När jag var där, satt en man och betraktade målningen ”Ljusfenomen”. Han sa att han suttit där ett bra tag och bara råkat gå förbi utställningen på väg till biblioteket och sedan inte kunnat slita sig utan blivit sittandes. Han fick en stark energikick av just den målningen, sa han. ©2012 BUS/Margareta Petré, Ljusfenomen, olja Margareta Petré har i intervjuer beskrivit sitt sätt att måla; hur hon lägger sina dukar på golvet och använder händerna och ibland pappers- eller textiltussar för att kunna arbeta ut färgerna i olika skikt. Det var med händerna hon fann sitt konstnärliga språk en gång och sedan har hon fortsatt med det. Eftersom det är olja hon arbetar med, tar hon tid på sig och går in i varje målning tills hon får fram den rätta energin i uttrycket. Det är ett mycket sinnligt och roligt arbete, tycker hon, men det kräver också en metodisk och noggrann förberedelse inför varje ny duk. Genom att måla lager på lager med olika färgskikt framträder en effekt som Paul Cézanne var en mästare på och bland de första att arbeta med. Från början bygger metoden på den konstriktning som startade med Einstein och Plancks vetenskapliga artiklar om materia som energi och färg som en vågrörelse där de ovanpåliggande färgskikten delar upp det infallande ljuset och får strålarna att anta ett flerdimensionellt mönster, vilket får ljuset att vibrera och betraktaren att se ett starkt energiflöde riktat mot sig. Margareta Petré har med sina målningar tidigare samarbetat med musiker och tonsättare men nu vill hon också pröva att jobba med fysiker och kanske ljudtekniker, för att försöka utveckla och fördjupa upplevelsen av ljudvibrationer i de vita ljusvärldarna. ”Konsten i världsarvet Höga kusten – 12 månader med Margareta Petré” hette den konstalmanacka, som landstinget Västernorrland gav ut 2004, där Margareta Petré hade gjort en målning för varje månad. Född och uppvuxen i Backe fick hon som ångermanlänning 2010 motta Angermannalagets kulturpris vid Norrlands Nationerna i Uppsala Universitet. Margareta Petré bor i Stockholm sedan många år men har ateljé och sommarhus i Nordingrå och där brukar hon delta i pingsthelgens årliga konstrunda genom att ha öppet i sin ateljé. Förutom utställningar runtom i Västernorrland har Margareta Petré under de senaste åren även ställt ut på Konstakademien i Stockholm, Beijing Gallery, Peking och vid Broadway Gallery, New York. Mannen framför Margareta Petrés målning ”Ljusfenomen” reser sig till slut upp och ska till att gå men innan han gör det enas vi om att alla målningarna i utställningen har något kosmiskt över sig, vad vi kan se på himlen en riktigt stjärnklar natt. Det handlar om svarta hål, solstormar och superblixtar eller kanske vad vi nyss fick vara med om; mötet mellan Venus och Jupiter. Text: Karin Lundquist Foto: Jonas Lundquist Volym 2012-03-22